Bakgrunden för denna studie är problematiken kring beslutsfattande. Tidigare forskning visar att en individ dagligen fattar en mängd medvetna och omedvetna beslut. Dessa beslut faller sig olika utefter vilka erfarenheter, preferenser och känslor individen har och hur detta påverkar individen vid köp av dyra sällanköpsvaror. Syftet med studien är att identifiera faktorer och personlighetstyper som influerar köparens beslut gällande dyra sällanköpsvaror..

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gällande IT i en organisation. Beslutsfattandet när det gäller IT påverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mål och metoder för att uppnå målen. Att uppnå målen är ingen trivial uppgift och är kantat av många problem. ITstyrning ses om en lösning på dessa problem med beslutsfattande om IT där den ska styras för att överensstämma med organisationens strategiska mål och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och våra centrala frågeställningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur är beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frågor utfördes en initial litteraturstudie där vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande.

Att företag fattar framgångsrika strategiska beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras på information och formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gällande företagets utveckling.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller överväganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkställs. En förståelse för beslut kräver således en förståelse för beslutsprocessen, det vill säga processen att samla in och bearbeta information, välja mellan alternativ och verkställa beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvändning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur beslutsfattare inom ett företag går tillväga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna använder sig av vid beslutsfattande samt användningen och betydelsen av olika informationskällor.

Idag kan företag tvingas till stora och snabba förändringar för att behålla sin plats på marknaden. Ett bra beslutsunderlag underlättar för att besluten om dessa förändringar ska bli gynnsamma. Dagens BI-system ger företagen möjlighet att utifrån företagens olika datakällor ta ut rapporter som kan användas i arbetet med styrning och beslutsfattande. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur BI-system kan användas i styrningen på flera nivåer i två stora svenska företag för att stödja beslutsfattande. För att få en djupare förståelse för ämnet valde vi att göra en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

När viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan beslutet kan fastställas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frågor. Ett beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en beslutsfattare när denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen..

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.